Så om en vecka åker jag till Stockholm, behöver mina vänner just nu så himla mycket. Alla här nere har sina egna liv som jag inte är delaktig i. Röknade att jag har två vänner här nere i skåne som jag på riktigt umgås med. I stockholm har jag tretton. Ack o ve va jag längtar efter lite vänskap & kärlek.
H har flyttat till ett annat land tydligen, träffade honom när jag var i stockholm för en månad sen. Det gjorde så ont att se honom att jag bröt ihop flera gånger. Min bror fick stå & hålla om mig medan jag grät ut på hans axel. Tycker fortfarande att han är den bästa människan jag någonsin träffat. Tänkte på honom häromdagen & jag hoppas han träffar någon som behandlar honom väl. Även fast det kommer göra så otroligt ont.
Det är även någonting annat som har börjat gro i mig. En sorts kämparglöd & vilja att göra någonting. Det känns lite fantastiskt.
Här kommer även några bilder på gullegrisarna Åke & Selma som alltid sover i min säng <3
